xxxxurbia och jag dricker och sväljer mina tankar som sågspån

när ljuden når trumhinnorna slår det
över

och jag kan inte känna dig
jag kan inte känna dig




istället finns där bara känslorna som fanns då
när vi var lyckliga
för fyra år sedan

men då är inte nu, varför är jag då så fast...........fyra år är en lång tid



men inte tillräckligt





och när mönster vrids runt inom mig spottar jag
jag spottar på alla minnen och jag spottar på min sentimentalitet för jag orkar
inte



och hur många gånger ska jag behöva säga så innan jag faktiskt inte orkar mer?

sluta störa min sömn och
sluta störa min vakenhet






sluta finnas i mig,
du kliar








övergången mellan inandning och utandning
är det enda bevis jag har på att jag kan


utan dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0