igår dunkade jag huvudet i väggen endast för att slippa smärtan innanför huden och övertänkandet som jag alltid lyckas med vart jag än befinner mig

tre gånger hårt mot väggen,
idag har jag bulor i bakhuvudet

en gång orkade jag så mycket mer          jag kunde samla minnen i
askar

fjärilslätta fötter hur tung börda
mina axlar än bar

men när jag väl gick vilse i mina egna nerver
var jag vilse för en lång, lång tid

nattetid dyker de upp                              mina onda andar
de som vill krossa mig under sina   fötter

och jag har inget att säga dem
ändå fortsätter de att skrika på mig att jag ska göra saker
att jag ska ta tag, hoppa på, följa med


jag dunkar huvudet i väggen tre gånger
i hopp om att de försvinner




och även om du hade kommit dit i tid
för att stoppa mina     dumheter
hade jag ändå slagit huvudet i väggen


min hjärna speglar fel
den ljuger den gör ont den tappar aldrig kraften att
försöka förgöra dess ägare

och det enda jag kan göra är att fortsätta dunka

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0