det var inte länge sedan jag älskade dig
dammet i luften gör mina lungor grå
och kroppen är sedan länge slut på vätska jag gör
ont
det enda som cikulerar kring tinningen är orden du sagt
i min dröm inatt som vävs
de väver mig ett tyg av grå metall
de kväver mig med hesa skrik
som ett spjut ner i jord
ner i aska
rinner jag
en pöl
en stor fläck av vätska
som sakta torkar ut på en gata
med väldigt gammal
asfalt
och kroppen är sedan länge slut på vätska jag gör
ont
det enda som cikulerar kring tinningen är orden du sagt
i min dröm inatt som vävs
de väver mig ett tyg av grå metall
de kväver mig med hesa skrik
som ett spjut ner i jord
ner i aska
rinner jag
en pöl
en stor fläck av vätska
som sakta torkar ut på en gata
med väldigt gammal
asfalt
Kommentarer
Trackback
